Pop och skit

Namngivning
Daniel Boyacioglu
Låt 2005

En dag ska jag sluta tjata.

Jag läste musiktidningen Sonic igår. De recenserade Daniel Boyacioglus album och gav det en tvåa, med andra ord gillade de inte alls Daniels musik. Recensionen var helt klart en av de konstigaste jag har läst. Jag fattade ingenting förutom att de totalsågade skivan. Det verkade som att de inte tyckte att Daniel var något annat än en kulturfjant. Jag som alltid fått känslan av att sonic vill vara kulturfjantar. Kanske var det jag som inte fattade ironin i att skriva en kulturfjantig recension av en kulturfjant?

Som rubriken antyder tror jag att Daniel kan bli din bästa kompis. Jag vill i alla fall ha honom som min. Han är en sån där kille som du kan gå och ta en fika med och bara ha sådär vansinnigt, fruktansvärt trevligt. Han kanske inte är den som förändrar din värld eller räddar ditt liv en dag i april, men han är bra mysig att dricka varm choklad med, på ett fik vilken grå dag som helst. Ni kan sitta och prata om det mesta, han drar några skämt vid sidan av och du skrattar. Kanske inte så mycket, men väldigt hjärtligt.

Daniel är inte bara din bästis, han har gjort låten som gör din dag. Refrängen går "Blod är tjockare än vatten (x3), fläckarna är också svårare att tvätta bort än vanliga fläckar av smuts". Punkt. Versen går ut på att han snackar sig runt en massa ord. Bra så. Kanske inte så speciellt, nej, men lyssna på låten och du fastnar. Daniel tar emot en med öppna armar och bjuder på saft och bullar hemma i hans kök. Ni diskuterar att panikångest faktiskt är två ord och en stol är en stol. Ni glömmer inte att öppna dörren innan ni går in i väggen och ni konstaterar att vissa inte tänker alls innan de öppnar käften. Helt plötsligt har kvällen kommit och du måste hem till ditt. Men ni har haft det jättetrevligt tillsammans, du och din nya bästa kompis.

Nej, nu måste jag sluta skriva, jag ska ringa och prata med Daniel, någon som har hans nummer? Det känns lite beigt att inte ha numret till sin bästis.