Pop och skit

Ingenting duger
[Ingenting]
Album 2004

"Som Per Gessle i OBS-klass" skrev någon. Jag är beredd att hålla med.

Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till [ingenting]. De är liksom ett sånt där band som du inte kan placera. Visst, det är någon typ av indie, ganska rockigt ibland och en smäktande ballad, men så helt plötsligt kommer "alla har glömt", en gammal schlager i en version som fullständigt slår ner mig i soffan. Och sedan, efter ett helt psykat (och fantastiskt vackert) mellanspel vid namn "varats olidliga lätthet" fortsätter det in i "gråt inte älskling", en av de vackraste och innerligaste låtar som skrivits på svenska. men låten har inte bara en väldigt, väldigt fin text, utan också en helt jävla makalös trumpetslinga. Den låter lite som trumpeten från den där överdrivet långa bas-arian i "Messias", och visst kan man skymta en liten frälsare bortom molnen när man hör den här trumpeten också. I sex minuter blir man fullständigt förförd av stråkar, trumpeter och ett digitalt pip som bara känns så helt otroligt rätt. jag formligen älskar den här låten, den har lätt för att vara mitt soundtrack när jag går ensam genom Örebro för att  handla julklappar bland människor och butiker som inte fattar ett skit. Jag får ibland lust att ställa mig på stortorget och spela upp den här låten för hela stan, så att kanske någon skulle förstå vad bra popmusik är. Och jag tror dessutom, så naiv som jag är, att kanske skulle folk börja älska varandra lite mer. Den här låten är så mycket större än Örebro egentligen.

Nu är ju inte skivan slut där. Direkt efter kommer en annan, helt underbar låt. "Julia" är väl "gråt inte älsklings" totala motsats. En soulinfluerad indielåt med falsettkörer om att ta sig ifrån stan. Kanske är det en logisk följd efter en låt som är lite för stor för ens egen stad? "Julia" ger i alla fallen känsla av att vilja bort, popmusikens väsen. All bra musik bygger på en längtan bort, det är min fullständiga övertygelse. Om det sedan är Stockholm, Åmål, New York eller jorden man vill bort ifrån spelar mindre. Jag vet inte vart [ingenting] vill, men jag skulle gärna åka med.

Den här skivan är kanske inte den du lyssnar på varje dag i resten av ditt liv, men den är lite som en konsert-DVD, du tar fram den när du behöver den. Och just nu behöver jag [ingenting] mer än någonsin. Även om jag egentligen bara lyssnar på "Gråt inte älskling" och "Julia" så älskar jag hela plattan för alla de stunder den gett mig.