2006-03-01

första mars

Förlåt detta korta och på intet sätt analyserande inlägg, men lyssna på Pregando-satsen ur Arvo Pärts Lamentate. Det är bara så fruktansvärt, fruktansvärt vackert. Jag vill ha den på min begravning. Men då ska man ha råd med orkester också! Hela stycket är alldeles marvellous, men i den här satsen känner man verkligen det Arvo Pärt vill åt, vår litenhet och hjälplöshet jämfört med det stora, kosmiska. Underbart och pretentiöst på samma gång, jajamänsan!

The comments are closed.