Pop och skit

Thoméegränd
Vapnet
Låt 2006

Jag vet, allt är redan sagt, den är nedladdningsbar på Shaktar och jag vet inte vad jag kan tillföra. Trots detta vill jag skriva någonting om denna lilla poppärla. Det väldigt söta pianot, den trallvänliga gitarren och kanske framförallt den norrländska melankolin berör mig på något konstigt sätt. Jag borde inte bli det, det är liksom så förutsägbart. Men ändå. Den här låten illustrerar verkligen Östersund (jag har aldrig varit där, men jag kan tänka mig. Kalla mig gärna fördomsfull) och hur det är att åka genom eviga skogar för att till slut komma fram till staden och konstatera att "jaha, var det inte mer än såhär". Dessutom finns det fina körer i låten, sådant är alltid en bonus. Texten kan ju alltid diskuteras, jag menar, är det inte lite corny med rader som "Jag går sönder, Östersönder"? Jag vet ingenting om Norrland, men vapnet ger mig i alla fall en bild av hur det är att vara ung där. Det verkar sådär...

Annars är Mr. Suitcases remix på Le Sports nya väldigt, väldigt bra. Mer om den någon annan dag.