Pop och skit

Scattered Pearls
Casiotone for the painfully alone
Låt 2006

Jag minns en jul för en herrans massa år sedan. Hela släkten hade som vanligt samlats hemma hos oss för att äta alldeles för mycket onyttig mat, kolla på Kalle Anka och öppna julklappar (som jag traditionsenligt lagt under granen dagen innan efter det att pappa tagit in granen, svurit lite (eftersom den stacks så förbannat) och hela familjen klätt den med kulörta kulor). Den här julen (-92?) var det så att min kusin fick en Casiosynt, ni vet en sån där enkel som bara de coolaste killarna hade. Det fräckaste var egentligen inte spelmöjligheterna, det häftigaste var lätt att man kunde lyssna på Whams ”Wake me up before you go-go”. Jag tror vi satt med den där synten i tre dygn och lyssnade på samma melodi. Såhär i efterhand var det kanske inte så coolt, men ändå.

Vart vill jag då komma med det här? Tja, ingenstans egentligen, mest en massa minnen kring namnet ”Casiotone for the Painfully Alone”, kanske också en introduktion till det faktum att CFTPA använder just Casiosyntar när han spelar in sin musik. Nu vet jag inte om ”Scattered Pearls” låter så mycket Casiosynt egentligen, men det känns ändå som om Casiosynten är allestädes närvarande i musiken, som en fin tanke i bakgrunden. Han har tagit med sig det enkla från casiosynten in i studion, han har verkligen låtit begränsningarna bli någonting bra, han har verkligen dragit nytta av det dåliga och gjort någonting bra av det. Någonting mycket, mycket bra. Där mycket elektronisk musik fokuserar på utrustning har CFTPA fokuserat på att göra den finaste musiken på länge. Istället för att köpa datorer och syntar i tremiljoner-klassen tar han hjälp av det simplaste hjälpmedel han kunde hitta. Han skapar helt enkelt musik där de andra bara skapar teknik. Man säger ofta att den vackraste popmusiken inte skrivs i limousiner, men för uppdatera lite kan man säga att den finaste popmusiken idag inte skrivs på hyperflashiga dual-core super-cool double-cheeseburger G5 powerMacs, den skrivs på små Casiosyntar från leksaksbutiker. Kanske just precis en sån som min kusin fick i julklapp?