Pop och skit

I don't want it
The Genuine Fakes
Låt 2006

Det här låter verkligen Popsicle. Sångaren försöker låta Popsicle, låtar försöker låta Popsicle, texterna försöker låta Popsicle. Och de lyckas hur bra som helst. Och jag älskar det. Förbehållslöst. Jag vet inte varför egentligen, kanske "for nostalgic reasons", för det är verkligen inte nyskapande på något sätt. Men oj va bra det är. Och jag vet, man ska vara så jävulskt nyskapande, man ska förakta allting gammalt, man ska älska det nya helt oreflekterat bara för att det är nytt. Speciellt som skribent (jag hävdar inte att jag är en skribent, mest en allmän iakttagelse). Men vad gör man om man älskar någonting bara för att det är bra, inte för att det är nytt? Äh, jag vet inte, jag tänker inte ljuga för er, jag gillar det grymt mycket. Det låter precis som en treminuters (nästan fyraminuters, faktiskt) poplåt ska låta, och det behövs inte mer, speciellt inte i slutet på mars när snön börjar smälta bort och våren till slut kan kämpa sig upp till ytan. För våren, det är gitarrpopens bästa årstid, och det är då jag lyssnar på The Genuine Fakes. Och Popsicle.

http://www.guardian.co.uk/religion/Story/0,,1731115,00.html

Bakgrund: Isaac Hayes har slutat med att göra rösten åt Chef i South Park efter avsnittet där de gör en parodi på Scientologin. Han säger att de gick över en gräns, att parodin blev för mycket. Såhär svarar Matt Sone:

"This has nothing to do with intolerance and bigotry and everything to do with the fact that Isaac Hayes is a Scientologist and that we recently featured Scientology in an episode of South Park," said Matt Stone, who created the series with Trey Parker. "In 10 years and more than 150 episodes Isaac never had a problem with the show making fun of Christians, Muslims, Mormons and Jews. He got a sudden case of religious sensitivity when it was his religion featured on the show. To bring the civil rights struggle into this is just a non sequitur. Of course, we will release Isaac from his contract and we wish him well."

Det är inte för inte man älskar South Park! Go Matt & Trey!

Ni kan sluta skriva nu, det finns ingen anledning, den perfekta poesin är redan skriven. Det här är bara ett smakprov, Gunnar har så mycket mer att erbjuda. Fan vad jag älskar Gunnar Ekelöf. Det finns ingen som helst anledning att INTE införskaffa hans samlade verk för 69:- på bokrean. Eller någon annanstans. Läs allt ni kommer över. Han tar sin tid, men det är värt varje sekund när man väl förstår.

Leta inte efter mening, den kommer så småningom!

OPQ kommer till storstan nästa helg. Det kommer att göra ont, ont, ont. Men befinner ni er i Stockholm får ni gärna gå och lyssna på oss klockan 13:00 lördagen den första april. Inte fan är det ett skämt heller. Linnéa Brorson sjunger solo, hon är typ bäst. Bara det gör det värt pengarna (det är dessutom gratis). jag själv kommer nog att gala några toner ensam också, men då får ni hålla för öronen. Annars så sjunger vi rätt bra tror jag.

Be there or be square!
Vi kommer dominera Skåne i sommar också!

Fuckin' jävla helvete! Ulf snackade om en överraskning, men detta trodde jag aldrig i hela mitt liv! Motivationen kom tillbaka och solen lyser igen. Shit, Westminster-jävla-cathedral!

Ja, jag kanske ska förklara mig. Vi ska åka med kören till London 14-17 december och sjunga i Westminster cathedral. Det kommer bli hur grymt som helst.

Alltså, det är här vi ska sjunga. Jag har inte riktigt fattat det än. Jag vill nog inte fatta det heller! Hotell på Piccadilly Circus, flygsponsring av SAS, herregud!

Återstår att se om det finns någon trevlig fotbollsmatch att gå på när vi har ledigt.

Det går bra nu...

Inte konstigt att man blir bitter i den här världen. När farsor våldtar sina döttrar och gör dem gravida vid tolv års ålder, det är krig lite varstans, folk svälter som vanligt, litteraturen består i stort sett av sunkiga deckare utan substans, kulturdebatten lyser knappt med sin frånvaro, poesin är någon typ av pubertal Bob Hansson-smörja, femtonåringar bär kniv på bussen, västvärlden hatar alla andra mest för sakens skull, politikerna är korrupta, religionen är ett ställningskrig på sandlådenivå, TV går åt helvete, fotbollen är ett tillhåll för rasister, den enda lyssningsbara radiokanalen är P1 (förutom p3 pop), intelligens ses som negativt, Stureplan är måttstocken för ett lyckat liv, barnen är tjocka, fågelinfluensan är över oss och snön ligger som ett jävla lås över våren, då är det inte lätt att hålla uppe ett leende.

Men snart vänner, snart.

Under tiden kan ni alltid lyssna på bra musik, det gör världen lite vackrare. Vi behöver det just nu. Kolla in The Fine Arts Showcase, Vapnet och massa annat bra. Jag tycker faktiskt att ni ska lyssna på Bach, han gjorde väldigt bra musik.

Jag skiter i musiken nu, jag har Anna och hon är bättre än all popmusik tillsammans, jag lovar.
(och jag använder för många kommatecken)

Tack för en fantastisk fredagkväll! Jag hade verkligen hur kul som helst! K5 var trevligt, musiken var bra och det var kul att träffa er alla!

Tack Mor och Far för middag och lite för stora glas med rödvin
Tack Anton Ahremalm för skratt i snön (jag ska inte hoppa nästa gång)
Tack Lundberg för trevlig promenad
Tack Bergin för fest, cider, konstiga ljud och ett gott humör.
Tack Mats för sällskap, promenad, diskussioner, konsertgång och drinkande (och allt annat).
Tack Jens för musiken. Popmusik blir alltid vackrare tack vare dig
Tack Anton Blomgren för kramar och för att du får mig på så bra humör
Tack The Second band för bra musik
Tack Anna för allt, precis allt. Jag älskar dig!

Min lördag har varit bra. Två nya skivor att sätta tänderna i, det gillas!

Thoméegränd
Vapnet
Låt 2006

Jag vet, allt är redan sagt, den är nedladdningsbar på Shaktar och jag vet inte vad jag kan tillföra. Trots detta vill jag skriva någonting om denna lilla poppärla. Det väldigt söta pianot, den trallvänliga gitarren och kanske framförallt den norrländska melankolin berör mig på något konstigt sätt. Jag borde inte bli det, det är liksom så förutsägbart. Men ändå. Den här låten illustrerar verkligen Östersund (jag har aldrig varit där, men jag kan tänka mig. Kalla mig gärna fördomsfull) och hur det är att åka genom eviga skogar för att till slut komma fram till staden och konstatera att "jaha, var det inte mer än såhär". Dessutom finns det fina körer i låten, sådant är alltid en bonus. Texten kan ju alltid diskuteras, jag menar, är det inte lite corny med rader som "Jag går sönder, Östersönder"? Jag vet ingenting om Norrland, men vapnet ger mig i alla fall en bild av hur det är att vara ung där. Det verkar sådär...

Annars är Mr. Suitcases remix på Le Sports nya väldigt, väldigt bra. Mer om den någon annan dag.

Jag flyttar på lördag. Vet inte riktigt när jag får ordning på internet i lägenheten, men det blir nog inte mycket skrivande på en stund. Jaja, väl mött på norr!

Annars kan ni alltid lyssna på Kalle J, han är bäst just nu. Speciellt remixen på vända allt. http://kallej.blogspot.com

Puss puss, må popmusiken guida er genom livet eller nåt sånt. Äh skit samma, lova mig bara att ni lyssnar på bra musik! 

Förlåt detta korta och på intet sätt analyserande inlägg, men lyssna på Pregando-satsen ur Arvo Pärts Lamentate. Det är bara så fruktansvärt, fruktansvärt vackert. Jag vill ha den på min begravning. Men då ska man ha råd med orkester också! Hela stycket är alldeles marvellous, men i den här satsen känner man verkligen det Arvo Pärt vill åt, vår litenhet och hjälplöshet jämfört med det stora, kosmiska. Underbart och pretentiöst på samma gång, jajamänsan!